Egentid

Halloj!

Idag hade jag min första dag ensam med Ellie dvs Linus första dag tillbaka på jobbet. Tyvärr så var det en lite kämpigare natt då Ellie hade magknip så det va matning vid 02 inatt sen vid 06. Hann aldrig somna om sen på morgonen utan vi låg bara och mös i sängen. Halv 9 var det dags att skjutsa min syster till tåget, Ellie skötte sig bara bra! Hem igen för att sova lite och här hann även jag få mig lite sömn och mat- yeey! 

Sen var det bara att börja förbereda sig för nästa grej vi hade inbokat. Första besöket på bvc. Även där skötte sig Ellie super bra, hon väger nu 3640gram och är 53,5cm lång 😊hem en snabbis sen för att amma innan vi satte oss i bilen igen mot Linus jobb. Där bytte vi bil och han fick "ta över" Ellie. Jag skulle få ha min första egentid, tjoho!

Så körde in mot stan där jag mötte upp Alli. Det var nämligen så att jag vunnit en gratis sminkning för 2 på make up store. Så himla kul det var att få bli lite fest fin sådär mitt i veckan. När vi var färdig där spelade Kapten Röd på torget då det är musikhjälpen den här veckan så vi såg lite av honom innan det var dags att åka hem. Var bort från Ellie i max 2h och det var lite konstigt men ändå skönt att få egentid tillsammans med Alli 😊

Min förlossning del 2

Medan jag badade så gjordes det iordning ett rum till mig, jag fick förlossningsrum F. Antar att dom ser ut på ganska precis samma sätt, utrustade med samma saker. Medan jag satt på Pilates bollen med ctg så fick jag pvk, ifall att jag skulle behöva någon till exempel medicin akut under förlossningen så sätt det in så att det fort går att få ut till kroppen. Ont gjorde det men och jag som inte tycker om sprutor men fanns inte så mycket att göra! Lämnade även mitt förlossnings brev till personalen så att dom kunde läsa igenom. Där hade jag bland annat skrivit att jag helst bara vill använda lustgas som smärtlindring men är öppen för förslag ifall att det skulle behövas. De kollade även hur öppen jag var och nu hade jag stängt igen mig till 6cm. Det är rätt vanligt att det stängs igen lite efter vattenavgång tydligen.

"Tyvärr" så visade ctgn att jag hade för mesiga värkar så dom bestämde att jag skulle få dropp som ökade på dom eftersom det var bajs i fostervattnet. Sagt och gjort, värkarna ökade och jag skulle prova använda lustgasen som smärtlindring. Det funkade inte alls. Provade några gånger men blev bara illamående. Dels så kan man bli det av lustgas men också för att jag var super trött och hade inte riktigt ätit. Jag hatar verkligen att spy så jag valde då bort lustgasen. Men det var sådan fruktansvärd smärta, jag försökte andas igenom den men tillslut gick det inte. Vi började då prata om någon annan typ av smärtlindring och dom tyckte att bäst var nog att lägga en epidural. 

Det skickades efter en narkos läkare som skulle fixa den och jag bara fortsatte ha ont. Den tog sedan lite tid att lägga eftersom jag var tvungen att sitta helt still när han var inne med nålen i ryggen men det var lite svårt under värkarna. Där var det verkligen ett samspel mellan Linus och personalen som fick prata för mig till narkosläkaren, för jag hade så ont att jag kunde inte ens prata o säga att "nu kommer de en värk" eller "nu är värken över". Men tillslut så var epiduralen på plats och jag kunde andas genom värkarna igen. Så skön känsla!

Någon stans i samma veva så kom man fram till att ctg runt magen gjorde det alldeles för svårt att läsa av bebisens hjärtslag så istället sattes det fast en liten elektrod direkt på bebisens huvud, detta var även de en procedur som tog lång tid. Men bättre blev det för då kunde dom hålla koll på bebis mycket lättare och jag behövde inte tänka på hur jag rörde mig.

Då kom nästa bekymmer istället, jag va tvungen att tömma blåsan. Det är lättare då för bebisen att få plats i bäckenbotten och ta sig ut. Men kissa, det kunde jag verkligen inte. Jag satt på toaletten hur länge som helst men det kom inget. Dom blev då tvungen att tömma min blåsa med hjälp att en kateter. Ont som fan gjorde det trots lokal bedövning. Men dom lyckades tömma lite, och det var ju bättre än inget. Kan tillägga också att eftersom jag hade en student och en barnmorska så gjordes alltid 2 gånger, så fort dom skulle kolla hur öppen jag var, lägga katetern osv så gjordes det av först studenten sen barnmorskan. Lite jobbigt blev det när katetern skulle läggas då det tog sån tid för studenten. Men det var nog inte helt lätt heller att pilla in en nål i urinröret medan man ligger och ålar sig av värkar haha.

Eftersom epiduralen lugnar ner värkar så ökades droppet på som skulle öka mina värkar. Klockan var ju ca 12 och jag började bli mer och mer trött. Hade inte mycket energi i kroppen. Kände mig inte hungrig men bestämde mig ändå för att prova äta lite. Pannbiff och klyftpotatis beställde jag med saft. Medan maten gjordes iordning provade jag att gå på toaletten igen. Men det gick inte då heller, dessutom började jag känna sådana krystvärkar. Barnmorskan trodde att det kunde bero på att jag hade rest mig upp, gått lite sen satt mig. Låg ju annars bara på sidan i sängen så det är klart att blodcirkulationen förändras.

Maten kom in och krystvärkarna fortsatte. Hann ta 2 tuggor sen gick det inte längre. Barnmorskan bestämde sig då för att kolla hur öppen jag var, 10cm! Det var riktigt krystvärkar som hade kommit igång. Men bebis låg fortfarande för högt upp. Och dessutom med ansiktsbjudning. Jag fortsatte att krysta allt vad jag kunde under värkarna men inget hände riktigt. Orken började försvinna helt, svetten rann och tröttheten tog över. Det börjades då pratas och förberedas för sugklocka. Men i samma stund som dom var nästan klar med den så fick jag till en krystning och den lades undan.

Strax före 16 måste klockan ha varit när det togs ett prov på bebisens huvud för att se hur den mådde. Fick höra "Den måste komma ut nu direkt". Paniken börjades sprida sig i min kropp. Jag har sett alldeles för mycket Greys anatomy så stressen steg verkligen. "Fram med sugklockan" kunde höras igen. Jag minns att jag skrek att jag inte orkade, att det inte kommer att gå. Men alla var så stöttande och hejade på mig. Jag kände att bebisen faktiskt hade kommit ner lite. Och det sved utav bara satan. Gjorde inte så ont egentligen men det sved. Aj fyfan vad det sved kring urinröret. Tillslut, efter att ha kommit in i någon dvala där jag bet tag i Linus hand (han drog undan den rätt snabbt som tur) så kom det ut en bebis. 16.19 kom det en bebis. Alldeles lila. Lyckan var enorm och allt kändes overkligt. I vanliga fall får partnern klippa navelsträngen och bebisen hamnar på mammans bröst direkt. Inte i mitt fall. Eftersom bebisen krånglat in sig i navelsträngen på vägen ut så hade inte den fått tillräckligt med syre. Så barnläkare var snabb med att klippa navelsträngen och springa iväg, Linus fick följa med som tur är. Kvar låg jag. Även här tänkte jag på Greys, där brukar dom skrika typ "aah my child, dont take away my child!". Men valde istället att vila då min ork helt var borta. Efter en liten stund kom Linus tillbaka, visade bilder på vårt barn och berättade för mig att det blev en tjej. Jag bara grät. Ville träffa henne nu ! Men istället fick jag ligga kvar och försöka krysta ut moderkakan.

Ut kom även den och jag fick titta på hur den såg ut. Rätt så fascinerande faktiskt! Äckligt men fascinerande. När det hade gått ungefär 20 minuter efter att hon hade fötts fick hon komma tillbaka, då fick jag träffa henne på riktigt. Min fina älskade skatt ❤

Omtumlande fick vi ligga där och mysa med varandra. Provade även att amma och det gick bara bra. Har som sagt haft extremt bra flöde genom hela graviditeten så det hade kännts konstigt om produktionen skulle minska när väl bebisen kommit. Under tiden så sydde dom mig. Gick inte sönder nå mycket alls men fick skrapsår då hon snurrade till sig på slutet så hon kom rätt väg ( inte ansiktsbjudning) och nån bristning. Fick kika sen på stygnen, kändes konstigt att det bara nån timme innan hade kommit ut en bebis där.

Sen fick vi den berömde fika brickan. Gott var det ! Klockan var då ca halv 7 på kvällen och vi fikade medan vi väntade att det skulle göras iordning ett rum till oss på BB.

Att föda barn är verkligen det största jag någonsin gjort i mitt liv. Har haft turen att ha en sådan bra graviditet så jag vill gärna va gravid igen. Själva förlossningen skrämmer mig något mer, men det är ändå något jag kan gå igenom igen. Att lägga en epidural från första början är dock något jag vill ändra till nästa gång, om det nu är så att jag har tur att få bli gravid igen. Vi har sådan tur i Sverige att vi har den sjukvård för vad fan skulle jag gjort utan alla dessa läkare som fanns på plats för både mig och bebis!

Kommer eventuellt skriva om tiden på BB också men vi får se hur det blir med den saken !

Min förlossning del 1

Lördag kväll

Vi var på Willys och handlade och jag började känna av världens förvärkar. I bilen På väg hem gjorde minsta lilla gupp ont. Men det gick över efter en stund.

Gick o la mig ungefär vid 22 och hann sova i ca 1h innan jag vaknade av en förvärk. Tog ett tag sedan somnade jag om igen. Vaknade upp vid halv 1 igen av värk men kunde inte somna om denna gång. Låg vaken och såg på tv. Vid 02 började värkarna komma regelbundet. Jag tänkte att det fortfarande var förvärkar men bestämde mig ändå för att prova klocka dom. 3-5 minuter mellan dom var det. Fortsatte att klocka och se på tv samtidigt som jag sprang på toaletten för att kissa hur mycket som helst. Kunde det va så att det va dags för bebis? 

04.18 var jag less och ringde till förlossningen för att rådfråga dom. Blev bemött av en inte super bra sköterska vad jag tyckte. Men hon sa att jag skulle avvakta tills dom va tätare, 2-3 minuter mellan. Fick absolut komma in på kontroll men det va inte riktigt så att jag kände mig välkommen så bestämde mig för att avvakta lite. Gick ner till Linus (han sover på soffan för han snarkar så mycket) och sa att det kanske blir att vi måste åka in och att han skulle förbereda sig. Han sa jaja okej då vet jag. Blev irriterad på honom att han inte tog mig på allvar och även lessen att han inte va med mig uppe och gick igenom dom här värkarna tillsammans med mig (i efterhand är jag glad att han sov så pass mycket som han gjorde den här natten). Åt 2 Risifrutti och fortsatte klocka värkar Medan jag såg på Greys Anatomy.

Sista bilden på magen

05.00 gick jag på toaletten igen och då kom slemproppen. Började gråta för det var då jag började inse att nu börjar det bli dags. Nu är det snart dags för bebis. Hur snart det faktiskt va hade jag dock ingen aning om. Men 05.40 ringde jag förlossningen igen och fick prata med samma tjej. Då sa jag att nu vill jag komma in på kontroll och självklart fick jag det. Gick ner för att väcka Linus igen men då självklart hade han helt missat vårat första samtal då han svarat i sömnen och dessutom så var han inte alls med på vad som hände. Långsamt tog han sig upp ur sängen och gick för att starta bilen medan jag ringde pappa så han fick komma för att ta hand om Noah. Pappa var hos oss inom 10 minuter sen åkte Vi tog med oss bb väskan ifall att och bestämde oss för att den kunde va kvar i bilen. Jag var helt inställd på att åka in, bli kollade, få höra "du är inte öppen, åk hem och vänta ut lite mer och kom tillbak om det blir värre".

Linus släppte av mig vid södra entrén (ombyggnationer vid förlossnings ingången) och åkte sen för att parkera bilen. Väl inne fick jag möta samma sköterska som jag pratat med på telefon. Fick lämna urinprov och lite andra uppgifter sen koppla hon på ctg. Fick vänta ca 25 min innan det var dags att träffa barnmorskan. Fick en super trevlig som dessutom va från Helsingborg och vid sin sida hade hon en student från finland, så båda dialekterna kände jag mig snabbt hemma med!

Dom tyckte att jag hade lite "mesiga" värkar Men skulle ändå göra en undersökning. Fick lägga mig på britsen och nu hade det kommit lite blod i bindan också. Först undersöktes jag av barnmorskan sedan studenten. Då fick studenten först ge sin bedömning  och hon kunde inte känna att jag var öppen något. "Är du helt säker? För jag känner att hon är öppen 8cm?" Svarade barnmorskan. Både jag och Linus bara gapade. Mycket riktigt, jag var öppen 8cm !!!!

Då var det bara att ringa pappa o säga att vi blir kvar här, Linus ringde sina föräldrar och bad dom komma och hämta Noah (hade gått bra att han var med mina föräldrar också men kändes lättast med farmor och farfar) och ta med sig babyskyddet till bilen. Medan så gjordes det iordning i badrummet till mig så jag skulle få bada lite som avslappning.

I väntan på rummet så sitter jag i fåtöljen och hör ett knäpp ljud, sen bara rinner det vatten ner för mina ben- vattnet gick! Då var klockan ungefär 7. Det bara rann och rann och rann. Skrek i panik till Linus att ta av mig skorna så inte dom skulle bli förstörda. När det tillslut slutat rinna gick jag till toaletten för att klä av mig, sätta på en fin Landstinget skjorta och en binda så stor som en blöja. Såg då att vattnet va missfärgat, det var bajs i fostervattnet. Visade det till sköterskan och hon sa att då skulle vi hålla koll på det.

Fick sen mitt avslappningsrum med badkar, tända ljus, lugn musik och lite dricka. Låg där rätt så länge ändå, över 1 timme och dom kom in då och då för att lyssna på bebisen hjärtslag. Passade under den här tiden på att ringa Lovisa i Skåne och säga att hennes gudbarn var på väg. Det här var verkligen lugnet före stormen kan man säga.